All of the people, places and things I've loved
Livet som au pair är verklingen ingen dans på rosor. Vissa dagar vill jag bara packa mina saker och åka hem. Att få barnen att lyssna kan vara en daglig kamp som ibland går över till att barnen berättar för en hur mycket dom ogillar dig och vill byta ut dig. Men sedan har man dom där dagarna som gör det hela värt det. Dagarna då barnen ger en gulliga lappar eller dagarna då man leker, spelar spel eller göra andra roliga saker tillsammans utan några tårar, skrik eller bråk. Dagarna då barnen vill göra saker med dig istället för med föräldrarna eller hellre vill att du ska lägga dom på kvällen. Dom dagarna känns det verkligen så hemskt att tänka att dessa barn inte är "mina barn" länge till. Om 22 dagar kommer familjens nya au pair och jag kommer inte längre vara en del av denna familj på samma sätt. 